Frågor och svar

Vad är skillnaden mellan bruttokostnader, nettokostnader och kostnader? Ingår samma kostnadsslag i olika verksamhetskostnader?

I bruttokostnad ingår alla kostnader för en verksamhet, utan avdrag t.ex. för interna intäkter eller försäljning av verksamhet. Vid kostnadsjämförelser använder man vanligen nettokostnader eller kostnader.

Nettokostnad (finansiering via skatter och generella statsbidrag)

Bruttokostnad minus externa och interna intäkter (dvs bruttointäkter)

Kostnad (för det egna åtagandet)

  • Bruttokostnad
  • minus interna intäkter
  • minus försäljning till andra kommuner och landsting

Olika myndigheter använder ibland begreppet "kostnad" på andra sätt än det ovan beskrivna. I Kolada beskriver vi vilket kostnadsbegrepp som används i respektive nyckeltals definitionstext.

Vad är det för skillnad på begreppen hemkommun och lägeskommun som används för nyckeltalen om skolan?

Hemkommun - Här ingår elever som var folkbokförda i kommunen, oavsett var de undervisades.

Lägeskommun - Här ingår elever i skolor belägna i kommunen, oavsett om det är kommunal eller fristående skola.

Vad är skillnaden på vägt och ovägt medelvärde? Och vad är Riket?

I Kolada är det möjligt att jämföra sin kommuns/sitt landstings resultat med olika medelvärden. Med hjälp av check-boxar kan användaren lägga till ovägda eller vägda medelvärden, för alla eller för det urval av kommuner/landsting man har skapat. Ovägt medelvärde och medelvärden för ”Riket” kan också väljas på samma sätt som man väljer en kommun eller ett landsting.

Ett ovägt medelvärde beskriver genomsnittet för Sveriges kommuner/landsting – hur det ser ut i en genomsnittlig kommun/landsting. Det beräknas genom att vi summerar alla kommuners eller landstings värde och dividerar med 290 respektive 21. Om någon eller några kommuner/landsting saknar data för det aktuella nyckeltalet så divideras värdet med det antal som har värden. Ex: Ett ovägt medelvärde för alla kommuner avseende Meritvärde i åk 9 kommer att beskriva värdet för en genomsnittlig kommun.

Ett vägt medelvärde beräknas annorlunda. Då väger varje kommun/landsting olika tungt beroende på att man har olika många invånare, brukare, patienter osv. Om det finns uppgifter för samtliga kommuner eller landsting så kommer ett vägt medelvärde (”Alla kommuner/landsting”) att vara samma sak som ett riksmedelvärde. Ett vägt medelvärde kan även beräknas för exempelvis en grupp kommuner/landsting eller kommunerna i ett län. För många nyckeltal kan Kolada beräkna vägda medelvärden. I vissa fall saknas dock underlag för beräkning av vägda medelvärden i databasen, eller så är det inte relevant över huvud taget. I sådana fall redovisas inget vägt medelvärde för nyckeltalet. Ex: Ett vägt medelvärde avseende Meritvärde i åk 9 för en kommungrupp eller ett län beskriver resultatet för den genomsnittliga eleven i de kommuner som har värde på nyckeltalet. Har alla kommuner värden kommer ett vägt medelvärde för alla kommuner att sammanfalla med riksmedelvärdet.

Riket är det mått som motsvarar hur något är för en genomsnittlig invånare (brukare/patient/elev) i Sverige, och kan ofta redovisas även om värdena för enskilda kommuner inte får redovisas av sekretesskäl. Ex: Uppgiften om Riket för Meritvärde i åk 9 beskriver resultatet för en genomsnittlig elev i Sverige. Uppgifter för Riket publiceras där så är möjligt alltid from 2016, då data för 2015 blir tillgängliga. Successivt kommer riksmedelvärden att tas fram och publiceras också för tidigare årgångar.

Vad är Liknande kommuner och landsting?

Liknande kommuner/landsting är en jämförelsegrupp med 7 kommuner eller landsting som strukturellt liknar den kommun eller det landsting som är i fokus. Liknande kommuner som jämförelsegrupp finns på kommunal nivå för olika verksamhetsområden, till exempel grundskola och äldreomsorg, samt för en övergripande nivå. För landstingen finns jämförelsegruppen Liknande landsting hälso- och sjukvård.

Vilka som väljs ut som liknande kommuner eller landsting baseras till största del på referenskostnaden (70 procent), som beskrivs i ett eget stycke nedan, men också på invånarantal (30 procent). För Liknande kommuner Äldreomsorg tas även hänsyn till huvudmannaskap för hemsjukvården. Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde kosta, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen eller landstinget bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. De kommuner eller landsting som ligger närmast varandra vad gäller förväntad kostnad för en verksamhet samt invånarantal bildar alltså en jämförelsegrupp. Liknande kommuner eller liknande landsting är därför framför allt relevant för kostnadsjämförelser.

Gruppen Liknande kommun integration skiljer sig från de andra jämförelsegrupperna, då den inte är baserad på referenskostnaden. Liknande kommuner integration är istället utvald utifrån invånarantal, antal asylsökande, antal kommunmottagna och utrikes födda från länder utanför EU/EFTA.

Vad är Referenskostnad?

Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet.

I kostnadsutjämningen har varje verksamhetsområde en standardkostnad som ska korrigera för strukturella skillnader. Standardkostnaden för äldreomsorg baseras exempelvis till stor del på antalet äldre i befolkningen och standardkostnaden för grundskola på antalet individer i skolålder. Referenskostnaden är en justering av standardkostnaden där hänsyn även tas till följande kommunövergripande delar i kostnadsutjämningen: löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Referenskostnaden bygger på det faktiska utfallet det aktuella året, till skillnad från standardkostnaden, som baseras på preliminära uppgifter. I nyckeltalsbeskrivningen hittar du vilka faktorer som ingår i referenskostnaden för det specifika verksamhetsområdet.

Referenskostnad kallades tidigare för Strukturårsjusterad standardkostnad.

Utvecklingsnyckeltal – vad är det?

I vissa nyckeltal står det i beskrivningstexten att ”Detta är ett utvecklingsnyckeltal”. Det betyder att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram så länge, eller där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en planerad årlig produktion av data. I vissa fall finns inte data för alla kommuner eller landsting. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet, t.ex. från Öppna jämförelser, eller sådana som kommuner och landsting själva tar fram och publicerar direkt i Kolada. Har ni frågor om nyckeltalen, kontakta RKA:s kansli.

Vi har genomfört en HME-enkät. Hur publicerar jag resultaten i Kolada?

Excelmall för inrapportering finns på www.skl.se/hme. Gå till ”Redovisning i Kolada”. Ladda ner och fyll i mallen. Skicka den ifyllda mallen till oss på inmatning@kolada.se. Vi publicerar inkomna resultat den sista arbetsdagen varje månad.

Varför blir rangordningstal ibland olika, trots att nyckeltalsvärdena är desamma?

Om rangordningstal skiljer sig åt är inte nyckeltalsvärdena lika. Nyckeltalsvärden ligger ibland lagrade med fler decimaler än vad som visas i Kolada. Skiljer sig rangordningstalen åt så finns det en skillnad i värde som är så liten att den ryms inom den avrundning som Kolada gör vid presentationen.


RKA

RKA är en ideell förening med svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting som medlemmar.
© RKA Rådet för främjande av kommunala analyser.

Kontakt

Besöksadress: Hornsgatan 15 Stockholm
Postadress: c/o SKL 118 82 Stockholm
08-452 70 00   rka@rka.nu

Om Cookies  |  Kommun- och landstingsdatabasen bygger på Hypergene Beslutsstöd